Vad led han av?

Vad led han av?

Inläggav Misa » 2017 07 01, 12:00

Hej!

Läste just detta svar i en av trådarna:

Du blir snart ett tomt skal utan innehåll , när du är omkring en sådan person som inte tar nån hänsyn till någon annan än sig själv. Han har inget samvete och ångrar ingenting. Han är precis som en bil utan bromsar - livsfarlig! Jag skrev om det i mitt tidigare inlägg, om vilka konsekvenser det kan få att leva med en psykopat .
Detta händer tyvärr många av dom. , som först bara har dejtat en sån människa. När de inte vill bli utnyttjade längre och säger ifrån, blir det KRIG . Psykopaten måste vinna.
Läs mitt svar, kommentaren under: allmänt trött.
Det är ändå bara en bråkdel av alla konsekvenser som följd av en psykopats LEK med människoliv.

Då är tråkiga killar mycket bättre. Du är rastlös med lite fart på.
Vad bra, då kan du säkert smitta av dig på den tråkiga killen. Då har du en rolig kille, som viktigast av allt, får dig att känna dig uppskattad för att han verkligen menar det. Han njuter av dig för att du är den du är. Du kan känna dig lugn och trygg i hans sällskap.
Din vilja räknas!
En psykopat har inte förmåga att känna kärlek eller empati för någon annan en sig själv. Därför , kan du vara säker på att du kan få KÄRLEK av den tråkiga killen, men inte av den här vältaliga, roliga och allvetande personen.
Dessutom har denna killen fått dig att TRO att han vet allt. Det är ETT av hans redskap att fånga sitt byte. För honom är du ett byte , en fiende som ska krossas bit för bit. Då är han inte rolig eller trevlig längre.

Han är avundsjuk på dig och kommer att göra allt för att du ska fastna i hans nät så att han kan forma dig som HAN vill. Ja, dessa personer dras till vackra, empatiska , starka och nån som är i centrum på något sätt. Ironiskt nog .
HAN måste ALLTID få vara nummer ett.
Ja, barn är egoistiska, så ska det vara, men när en vuxen är som ett barn kan det bli farligt med oanade konsekvenser. Det blir: "JAG FÖRST" i alla lägen, en vuxen har möjlighet att styra det med sin makt och dessa inlärda färdigheter som du också fascineras av.

Du är fin att visas upp , men du har inget att säga till om.
Du kan ÄLSKA, det det ser han med AVSKY.

Med andra ord , tänk efter NU!



Och detta stämmer lite FÖR väl in på en kille jag hade. Jag har alltid undrat vad som felade honom då jag än idag inte är mig själv p.g.a. det han utsatte mig för och det nu har gått 20 år.

När vi träffades var jag förvisso en deprimerad tjej men jag hade en telefonlista med 100 nummer, var populär och klädde mig snyggt, bar alltid make-up och färgade håret. Var faktiskt ganska kaxig, självsäker och mådde bra. Visst hade jag perioder av depression men jag var kaxig ändå. Hade också lätt för att få nya vänner.

När han var klar med mig hade jag slutat mejka mig, färga håret, hade klippt av håret halvvägs, klädde mig så diskret som möjligt för att inte synas, skaffade glasögon, hade inga vänner kvar, isolerade mig och led av panikångest. Självförtroendet var i botten och jag såg inte riktigt klok ut. Det hela slutade med att jag blev inlagd för panikångesten och valde mellan självmord och att börja med antidepressiva. Var för feg för självmord så det blev tabletterna. Jag bröt med honom men blev aldrig mig själv igen. Han accepterade brytningen och lät mig vara ifred, tack och lov. Tror hans stolthet hindrade honom från att söka mig.

Hur fick han mig då sådär? Jo, i början verkade han juste, han kom med blommor och uppvaktade mig men efter en tid in i förhållandet började förolämpningarna hagla. Jag hade gula tänder, jag tvättade håret fel, jag var korkad, var jag inte blond ändå med tanke på min låga intelligens? Till slut började även hans vän som såg upp till honom haka på en del av förolämpningarna.

Han tillverkade hemmagjorda bomber i köket, han hade någon form av pulver han meckade med därinne och gick sedan ut och sprängde dem på grönområdena runtomkring bostaden, han sköt sönder en busskur med en kolsyrepistol innan jag lärde känna honom och av det skälet avrådde min vän mig att börja träffa honom men jag tyckte han såg bra ut och var lockad. Dessutom så ung att jag helt enkelt inte visste bättre. Jag visste inget om psykiska störningar eller sjukdomar på den tiden.

Hans vänner bröt med honom och berättade sedan för mig att han legat med 30 andra tjejer bakom ryggen på mig under det år vi var ett par. Jag trodde dem inte utan trodde de ville förstöra relationen men jag själv såg honom stöta på en tjej på en nattklubb då jag tänkte överraska honom, förstod jag där och då att vad de sa var sant. Fanns också andra indikationer på att vad de sa stämde. Jag tackade dem för att de var ärliga.

Hans beteende var verkligen kusligt. Han hade en mor sjuk i cancer som låg döende då hon led av panikångest och var livrädd för doktorer (märkligt sammanträffande att jag också skulle komma att lida av detta) så hon tog inte tag i och behandlade sin bröstcancer som sedan spred sig till resten av kroppen och hon dog i sin säng. I denna säng hostade hon blod i täcket och det rann även ut ur munnen på henne. När hon avled ärvde han möblerna och sängkläderna och inte bara låg han och sov i täcket naken utan tvingade även mig att sova i dem naken. Han tvättade inte ens dem. Min far reagerade på detta och menade att det var likblod! Jag kände själv ett stort obehag av det och även ganska äcklad men vad jag än sa spelade det ingen roll, jag skulle sova i det naken. Jag skulle bara ha gått men orkade inte protestera mer.

Han hade en idé om att måla sitt kök svart med en pöl av blod som skulle se ut att droppa från taket och ner på golvet. Jag förstod aldrig vad det var om? I min värld ska ett kök målas i milda och relativt neutrala färger då man vistas där ganska ofta och inte vill ha påträngande färger på det viset. Det lät bara väldigt..onormalt och ärligt talat skrämde det mig lite också. Ett sovrum kan man väl måla lite whacko iom det är ett mer privat rum där man kan stänga till men ett kök? Och blod som skulle se ut att droppa ner..vad i hela..?

Efter att jag brutit med honom, ringde jag faktiskt och påtalade för polisen om hans hemmagjorda bomber och de åkte dit för att titta till det hela. De hittade pulvret i ett köksskåp och fick tillkalla specialpolis samt evakuera husen längs hela gatan medan de bar ut sakerna med risk för detonering. Allt hamnade i kvällsposten såg jag sedan. Så att han är störd råder det ingen tvekan om, han var också känd av folk som en RIKTIGT knepig kille. Dock var han väldigt..fjollig om man får säga så? Kan inte beskriva det så annat sätt. Hes röst, midja som en tjej och ett beteende som en riktig nörd. Så han hade ingen respekt alls hos andra killar utan sågs som en tönt.

Det jag vet om hans uppväxt är att hans mamma ska inte ha gett honom tillräckligt med uppmärksamhet och att hans pappa misshandlade honom ganska rejält. Han har berättat hur han blivit slängd nerför en trappa och han hade inte kontakt med fadern på många år. Han var utstött i skolan och betedde sig våldsamt redan där. Någon hade mobbat honom och han högg då en passare i handen på honom. Mot mig uppvisade han aldrig någon form av fysiskt våld. Det enda märkliga var att jag efter att ha sovit hos honom en natt, vaknade upp med ett sår in i armen, så långt in att jag såg vad jag tror var benet. Något vitt iallafall men såret var rent och inte blodigt och jag hade inte ont vad jag kan minnas. Hade jag åsamkat mig det såret på egen hand, skulle jag ju ha känt det. Än idag vet jag inte vad som hände där och kan inte säga att jag vet att det var han som gjort något med mig när jag sov men jag misstänker honom.

När vi träffades hade han också klamydia som han inte ville bota eftersom han då inte skulle kunna hålla sig trogen, sa han. Det visade ju sig stämma. Men vem går med en könsinfektion utan att behandla sig?

Det fanns även indikeringar på att han hade ihop det med sin bästa väns tjej och att han smittade henne med klamydia. Hon fick senare äggledarinflammation och han visade stor empati och hjälpte henne till sjukhus. Jag förstod inte varför då men när jag fick veta han själv hade klamydia och att hon vid ett senare tillfälle längre in i vår relation, skulle "städa" åt honom, och jag såg att där inte var städat, hon hade bara fixat till på ett bord, förstod jag att de hade ihop det hela tiden och att det var därför hon hade klamydia samt varför han var så mån om att ta henne till sjukhus. De fortsatte alltså ha ihop det långt in i hans och min relation och utöver alla de andra tjejerna han hade ihop det med.

Han hade också någon grej för sig där han blankt vägrade äta grönsaker p.g.a. att hans far tvingat honom äta det som barn. P.g.a. detta led han troligen av näringsbrist då han blev tunnhårig och väldigt väldigt mager. Då var han runt 28 år.

Jag har p.g.a. denna kille läst en del psykologi på lekmannanivå. Har lärt mig om lite psykopatologi a lá Narcissism, psykopati, Aspergers, schizofreni, schizoaffektivt syndrom och lite annat men i ärlighetens namn blir jag inte klok på vad felet var med honom. Han visade iallafall inga tecken på psykos, hallucinationer eller något i den stilen utan var verklighetsförankrad.

Idag lever han ensam och har kontakt med sin far som ställt en massa företag i hans namn, jag gissar på att fadern utnyttjar honom på något sätt iom detta.

Har någon som kan dessa saker någon idé? Har varit inne på uppmärksamhetsstörning.

//Still baffled
Misa
 
Inlägg: 10
Blev medlem: 2017 06 30, 5:28

Återvänd till Allmän diskussion om psykopati, narcissism m.m.

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 0 gäster

cron